I Sverige har fackföreningsrörelsen sedan länge tillämpat en strategi som kallas ”solidarisk lönepolitik”, och som går ut på att alla helst skall ha lika lön för lika arbete, även om det riskerar att medföra att vissa företag kan gå i graven.
Det var till exempel LO-ekonomer som konstruerade ”den solidariska lönepolitiken” på 40-talet: ett begrepp som allt färre förstår innebörden av idag men som var helt grundläggande för den svenska modellen.
Vanliga konstruktioner:solidarisk lönepolitik, ungefär ’lönepolitik som syftar till att minska gapet mellan de med lägst och högst lön och till att få bort omotiverade skillnader i lönenivåer enligt devisen ”lika lön för lika arbete”’
