långpolska

Svenska

Substantiv

Böjningar av långpolska	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	långpolska	långpolskan	långpolskor	långpolskorna
Genitiv	långpolskas	långpolskans	långpolskors	långpolskornas

långpolska u

1. (dans) ett slags långdans

   1883: Från svenska hem, Klara Kuhlmann:

   Peter smed är van att sätta folk i gång; halt som han är, kan ändå ingen bättre än han få fart i en långpolska, och troget stå hans vänner Trädgårds-Hallén och Målare-Johannes honom bi, så gamla de äro.

   1895: Skånska melodier[1], Nils Andersson:

   Körerpolskan är emellertid samma dans, som i Bagges indelning under kategori 1 benämnes långpolska eller hamburska, och förekommer enligt hans uppgift överallt i Sverige, i synnerhet i Mälarprovinserna, i Dalarna ock Norrland.

   1896 (21 dec): Sällskapet Jultomtarne (Östgöta Correspondenten):

   Sedan pastor Svenoni med några hertevarma ord till både små och stora talat om julglädjen och dess rätta innebörd, fingo barnen dansa långpolskor kring granen, hvilken sedan plundrades på sina håfvor.

   Se även tesaurus: Förlustelse