Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kuriosum  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kuriosum kuriosumet kuriosum (kuriosa) kuriosumen (kuriosa)
Genitiv kuriosums kuriosumets kuriosums (kuriosas) kuriosumens (kuriosas)

kuriosum

  1. inte alltför central och viktig men ändock intressant och märkvärdig information eller sak
    2006: Föreställd hedendom: tidigmedeltida skandinaviska kyrkportar i forskning och historia, Gunnar Nordanskog:
    Detta kan tyckas vara ett kuriosum och ett utslag av krigstidens vurmande för vikingar och nationella ideal, men uppfattningarna om det arkaiska smidet lever kvar.
    Etymologi: Av latinska curiosus (”omsorgsfull; nyfiken”).[1] Belagt i svenska språket sedan 1850.
    Besläktade ord: kuriositet, kuriös, kuriöshet
    Se även tesaurus: Underlighet, Avvikelse

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "kuriosum"