kupighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av kupighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kupighet	kupigheten
Genitiv	kupighets	kupighetens

kupighet

1. det att vara formad som en kupa; det att vara buktig eller kupformig

Översättningar

det att vara formad som en kupa

• tyska: Gewölbtheit f, Wölbung ^(de) f