Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kulning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ kulning kulningen
Genitiv kulnings kulningens

kulning

  1. (musik) skandinavisk sångform som funktionellt användes för att locka boskap som karakteriseras av höga toner utan vibrato med kraftig tonansats
    Hyperonymer: fäbodsmusik, vallmusik
    Synonymer: kaukning

Se även

redigera