kreps

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kreps	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kreps	krepsen	krepser, kreps	krepsene
Genitiv	kreps	krepsens	krepsers, kreps	krepsenes

kreps m

1. (kräftdjur) kräfta

   Sammansättningar: krepsdyr, krepsefanger, krepsegang, krepsepest

   Besläktade ord: krepse, krepser

2. (astrologi) kräfta, person född i stjärntecknet Kräftan

Nynorska

Substantiv

Böjningar av kreps	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kreps	krepsen	krepsar	krepsane

kreps m

1. (kräftdjur) kräfta

   Sammansättningar: krepsdyr, krepsefangst, krepsegang, krepseklo, krepselag, krepsepest, krepsesesong, krepsetid

   Besläktade ord: krepsa, krepse