krösa

Svenska

Substantiv

Böjningar av krösa	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krösa	krösat	kröser	kröserna
Genitiv	krösas	krösats	krösers	krösernas

krösa

1. (dialektalt, Götaland) lingon

   Varianter: kröson

   Etymologi: I svenska dialekter förekommer varianterna krösen, n, kröson, n, med pluralformen kröser, östsvenska dialekter kröson, kröyson och kröuson; med det i bärnamn vanligen förekommande suffixet -on som lagts till efter stammen *kraus; jämför svenska dialektala namn som kraus (på Nuckö). Jämför norska dialektala kreist, krest, krøyst ("tätt knuten, hårt sammanklämd", "tät, oordnad flock eller hög"). Besläktat med svenska ord som kry, kryll, kräla och knöle. Pluralformen krösor är en högsvensk omformning av det egentliga götamålets kröser.

   Sammansättningar: Krösatåg

Översättningar

se lingon