kosmogoni

Svenska

Substantiv

Böjningar av kosmogoni	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kosmogoni	kosmogonin
Genitiv	kosmogonis	kosmogonins

kosmogoni

1. läran om världsalltets uppkomst (antingen från religiös synpunkt med skapelseberättelser eller från vetenskapliga teorier om universums tillblivelse

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1748.

   Besläktade ord: kosmogonisk

   Jämför: kosmologi

Översättningar

läran om världsalltets uppkomst

• afrikaans: kosmogonie
• albanska: kozmogonia f
• armeniska: կոսմոգոնիա ^(hy) (kosmogonia)
• asturiska: cosmogonía f
• azerbajdzjanska: kosmoqoniya
• baskiska: kosmogonia
• danska: kosmogoni u
• esperanto: kosmogonio
• estniska: kosmogoonia
• finska: kosmogonia ^(fi)
• franska: cosmogonie ^(fr) f
• galiciska: cosmogonía ^(gl) f
• katalanska: cosmogonia f
• nederländska: kosmogonie f
• ryska: космогония ^(ru) f
• spanska: cosmogonía f
• tjeckiska: kosmogonie f
• tyska: Kosmogonie ^(de) f