Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av kosmogoni  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ kosmogoni kosmogonin
Genitiv kosmogonis kosmogonins

kosmogoni

  1. läran om världsalltets uppkomst (antingen från religiös synpunkt med skapelseberättelser eller från vetenskapliga teorier om universums tillblivelse
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1748.[1]
    Besläktade ord: kosmogonisk
    Jämför: kosmologi

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk ordbok: "kosmogoni"