kornea

Svenska

Substantiv

kornea

1. (anatomi) (exemplar av) den glasklara hinna som utgör ögonglobens främre begränsning, som ligger framför pupillen och regnbågshinnan (iris), och som bakåt övergår i senhinnan (sklera)

   Övergången från luften till kornea står för största delen av ögats ljusbrytning.

   Synonymer: hornhinna

Översättningar

se hornhinna