kork

Svenska

Substantiv

Böjningar av kork	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kork	korken	korkar	korkarna
Genitiv	korks	korkens	korkars	korkarnas

kork

1. propp som försluter en flaska, eller liknande

   Besläktade ord: korka, korkad

   Sammansättningar: champagnekork, korkskruv, korkämne

   Han öppnade champagneflaskan så att korken flög långt.

2. ämne som utvinns ur korkeken, korkämne

   Jag rekommenderar flöten gjorda av kork.

Etymologi: Av fornsvenska kork, belagt i språket sedan 1520, av spanska corcho, av mozarabiska *kórčo eller *kórče, av latinska cortex.

Översättningar

1. propp som försluter en flaska

• bokmål: kork ^(no) m
• engelska: cork ^(en)
• finska: korkki ^(fi)
• franska: bouchon ^(fr) m
• koreanska: 코르크 (koreukeu)
• kvänska: korkki
• ryska: пробка ^(ru) f
• spanska: corcho ^(es) m
• turkiska: kapak ^(tr)
• tyska: Korken ^(de) m

2. ämne som utvinns ur korkeken

• bokmål: kork ^(no) m
• engelska: cork ^(en)
• franska: liège ^(fr) m
• spanska: corcho ^(es) m
• tyska: Kork ^(de) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kork	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kork	korken	korker	korkene
Genitiv	korks	korkens	korkers	korkenes

kork m

1. kork