korall

Svenska

Substantiv

Böjningar av korall	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	korall	korallen	koraller	korallerna
Genitiv	koralls	korallens	korallers	korallernas

korall

1. solitär eller kolonibildande polyp som själva bildar ägg och spermier, och kan fortplanta sig genom såväl sexuell förökning som asexuell förökning (så kallad knoppning)

   Synonymer: koralldjur

   Sammansättningar: korallrev

2. skelett hos koralldjur

Etymologi: Av grekiska κορᾰ́λλῐον (korállion).

Översättningar

koralldjur

• engelska: coral ^(en)
• spanska: coral ^(es) m
• tyska: Koralle ^(de) f

skelett hos koralldjur

• tyska: Koralle ^(de) f