kontur
Se även Kontur.
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av kontur | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | kontur | konturen | konturer | konturerna |
Genitiv | konturs | konturens | konturers | konturernas |
kontur u
- ytterlinje som begränsar något, ofta i fråga om ritad figur eller något föremål som avtecknar sig mot en bakgrund
- Trädens konturer avtecknar sig tydligt mot kvällshimlen.
- Besläktade ord: konturlös