kongle

Svenska

Substantiv

kongle f

1. (värmländska) kotte

   Varianter: kongel

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kongle	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kongle	kongla	kongler	konglene
Genitiv	kongles	konglas	konglers	konglenes

Böjningar av kongle	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kongle	konglen	kongler	konglene
Genitiv	kongles	konglens	konglers	konglenes

kongle f eller m

1. kotte

Nynorska

Substantiv

Böjningar av kongle	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kongle	kongla	kongler	konglene

Böjningar av kongle	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kongle	konglen	konglar	konglane

kongle f eller m

1. kotte

   Varianter: kongel, kongla