kombinatorik

Svenska

Substantiv

Böjningar av kombinatorik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kombinatorik	kombinatoriken
Genitiv	kombinatoriks	kombinatorikens

kombinatorik u

1. (matematik) studiet av kombinationer

   Besläktade ord: kombination, kombinatoriker, kombinatorisk, kombinera

Översättningar

studiet av kombinationer

• albanska: kombinatorika ^(sq)
• belarusiska: камбінато́рыка f
• bokmål: kombinatorikk m
• bulgariska: комбинаторика f
• danska: kombinatorik u
• engelska: combinatorics ^(en)
• esperanto: kombinatoriko
• estniska: kombinatoorika
• finska: kombinatoriikka ^(fi)
• franska: combinatoire ^(fr) f
• indonesiska: kombinatorika
• isländska: talningarfræði f
• italienska: calcolo combinatorio ^(it) m
• katalanska: combinatòria f
• kroatiska: kombinatorika f
• lettiska: kombinatorika f
• litauiska: kombinatorika f
• makedonska: комбинаторика
• nederländska: combinatoriek ^(nl)
• nynorska: kombinatorikk m
• polska: kombinatoryka f
• portugisiska: combinatória ^(pt) f
• ryska: комбинато́рика ^(ru) f
• serbiska: комбинаторика f
• slovakiska: kombinatorika f
• spanska: combinatoria ^(es) f
• tjeckiska: kombinatorika f
• turkiska: kombinatorik
• turkmeniska: kombinatorika
• tyska: Kombinatorik ^(de) f
• ukrainska: комбінато́рика f
• ungerska: kombinatorika ^(hu)
• uzbekiska: kombinatorika

Danska

Substantiv

Böjningar av kombinatorik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kombinatorik	kombinatorikken
Genitiv	kombinatoriks	kombinatorikkens

kombinatorik u

1. (matematik) kombinatorik

   Besläktade ord: kombination, kombinatorisk, kombinere