kolare

Svenska

Substantiv

Böjningar av kolare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kolare	kolaren, vard. kolarn	kolare	kolarna
Genitiv	kolares	kolarens, vard. kolarns	kolares	kolarnas

kolare

1. (yrken) hantverkare som tillverkar träkol i en kolmila

   Sammansättningar: kolartorp

Översättningar

hantverkare som tillverkar träkol i en kolmila

• bokmål: kullbrenner m, kullsvier m
• danska: kulsvier u
• tyska: Köhler ^(de) m, Köhlerin f