knallert

Svenska

Substantiv

Böjningar av knallert	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knallert	knallerten	knallertar	knallertarna
Genitiv	knallerts	knallertens	knallertars	knallertarnas

knallert

1. cykelmoped; cykel med mopedmotor; moped med cykeltrampor

   Etymologi: I svenska språket sedan 1987, av danska knallert, av verbet knalde.

Danska

Substantiv

Böjningar av knallert	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knallert	knallerten	knallerter	knallerterne
Genitiv	knallerts	knallertens	knallerters	knallerternes

knallert u

1. moped

   Besläktade ord: knald, knalde