Substantiv

redigera
Böjningar av klimakterie  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ klimakterie klimakteriet
Genitiv klimakteries klimakteriets

klimakterie n

  1. klimakterium, övergångsålder
  2. (fysiologi) klimakterium
    Varianter: klimakterium
    Synonymer: overgangsalder
    Etymologi: Av latinska climactericus, i sin tur av grekiska κλιμακτήρ (klimaktḗr).[1][2]

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "klimakterie"
  2. Den Danske Ordbog: "klimakterie"