klenod

Svenska

Substantiv

Böjningar av klenod	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klenod	klenoden	klenoder	klenoderna
Genitiv	klenods	klenodens	klenoders	klenodernas

klenod

1. dyrbarhet, någonting med högt värde

   Etymologi: Av fornsvenska klenat, klenæt, klenot, kleenodh med fler, av medellågtyska klēnade, klēnode, kleinode, avledning av medellågtyska kleine, klene, med samma ändelse som återfinns i svenska armod. Av fornhögtyska kleinōt, kleinæte, (tyska "Kleinod").

   Sammansättningar: nationalklenod

Översättningar

dyrbarhet, någonting med högt värde

• bokmål: klenodium ^(no)
• danska: klenodie n
• franska: joyau ^(fr)
• isländska: kjörgripur ^(is) m, dýrgripur ^(is) m
• italienska: gioiello ^(it)
• latin: clenodium
• polska: klejnot ^(pl)
• slovakiska: klenot m
• tyska: Kleinod ^(de) n