kløne

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kløne	Singular		Plural
maskulinum & femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kløne	kløna, klønen	kløner	klønene
Genitiv	klønes	klønas, klønens	kløners	klønenes

kløne mf

1. klåpare

Verb

kløne

1. klåpa, klanta (sig), uppträda som klåpare

   Etymologi: Av klo, betydde ursprungligen "slå klorna i".

Nynorska

Substantiv

Böjningar av kløne	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kløne	kløna	kløner	klønene

kløne f

1. klåpare

Verb

kløne

1. klåpa, klanta (sig), uppträda som klåpare