kiton

Svenska

Substantiv

kiton u

1. (klädesplagg) klädesplagg i antikens Grekland, ett längre eller kortare underplagg

   1912: De tre gracerna. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, Carl Forsstrand:

   Konstverket förvaras nu som bekant i Nationalmuseum och med benämningen »Venus som stiger ur badet». Det återger gudinnan i helfigur, stående och i fotsid kiton, som hon med sin högra hand framtill och sin upplyftade vänstra hand baktill drager undan för att kunna betrakta sin sålunda blottade bakdel; hon vrider nämligen hufvudet bakåt höger. Kitonen är gördlad högt under brösten.

   Etymologi: Av grekiska χιτών.

   Se även: chiton

Översättningar

historiskt klädesplagg

• engelska: chiton ^(en)
• franska: chiton ^(fr) m
• grekiska: χιτώνας ^(el) m (chitónas)
• italienska: chitone m
• katalanska: quitó m
• klassisk grekiska: χιτών m (khitṓn)