kiropraktor

Svenska

Substantiv

Böjningar av kiropraktor	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kiropraktor	kiropraktorn	kiropraktorer	kiropraktorerna
Genitiv	kiropraktors	kiropraktorns	kiropraktorers	kiropraktorernas

kiropraktor u

1. person som yrkesmässigt ägnar sig åt kiropraktik

   1921 (22 apr): sida 5 (Göteborgs Dagblad):

   Efter att ha fastat i 41 dygn, afbröt kiropraktorn d:r H. Engmark i Los Angeles, Kalifornien, den hungerstrejk, som han började, då han härförleden dömdes till 90 dygns fängelse för att ha genom sin praktik brutit mot statens lagar.

   Synonymer: kotknackare

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1940.

   Besläktade ord: kiropraktik, kiropraktiker

Översättningar

person som yrkesmässigt ägnar sig åt kiropraktik

• bokmål: kiropraktor
• engelska: chiropractor ^(en)
• franska: chiropraticien ^(fr) m
• nynorska: kiropraktor
• spanska: quiropráctico m, quiropráctica f
• tyska: Chiropraktiker ^(de) m

Bokmål

Substantiv

kiropraktor

1. kiropraktor

Nynorska

Substantiv

kiropraktor

1. kiropraktor