kidnappning

Svenska

Substantiv

Böjningar av kidnappning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kidnappning	kidnappningen	kidnappningar	kidnappningarna
Genitiv	kidnappnings	kidnappningens	kidnappningars	kidnappningarnas

kidnappning

1. det att en person mot sin vilja, kanske med våld, fångas, förs till för omvärlden hemlig plats och hålls fångad där, kanske samtidigt som gärningsmännen (kidnapparna) kräver lösensumma för att släppa kidnappningsoffret

   Jämför: människorov

   Besläktade ord: kidnappa, kidnappare

   Sammansättningar: kidnappningsoffer

Översättningar

det att en person fångas och förs bort

• engelska: kidnapping ^(en)
• franska: kidnapping ^(fr)
• hebreiska: חֲטִיפָה‎ f (ḥatifa)
• isländska: mannrán ^(is), brottnám ^(is) n
• nederländska: kidnapping ^(nl)
• polska: porwanie ^(pl) n
• spanska: secuestro ^(es) m
• tyska: Entführung ^(de) f, Kidnapping ^(de) n