Substantiv

redigera
Böjningar av kerne  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kerne kernen kerner kernerne
Genitiv kernes kernens kerners kernernes

kerne u

  1. kärna (olika betydelser: frö, centrum)
    Sammansättningar: brintkerne, bykerne, frøkerne, hvedekerne, jernkerne, kernefrugt, kernefysik, kernegruppe, kernehus, kernekraft, kerneland, kernelæser, kerneområde, kerneord, kernereaktion, kernevelfærd, kernevælger, nøddekerne, solsikkekerne, stålkerne, vindruekerne
    Jämför: kærne