Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av katig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum katig katigare  
Neutrum katigt
Bestämd
singular
Maskulinum katige katigaste
Alla katiga
Plural katiga
  Predikativt
Singular Utrum katig katigare katigast
Neutrum katigt
Plural katiga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (katigt)?

katig

  1. (östgötska, västgötska, småländska, närkingska) kaxig, uppkäftig, uppstudsig, fisförnäm
    1907: Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden, Thure Sällberg:
    Lika medgörlig, som Erik varit, när han var hennes dräng, lika katig och svår blef han som husbonde.
    1981: Vävarnas barn, Per Anders Fogelström:
    Brita var i vanliga fall katig och orädd, blev sällan eller aldrig svarslös eller handlingsförlamad.
    Varianter: kartig
    Synonymer: tyken (västgötska, göteborgska)
    Besläktade ord: katighet