karpus

Svenska

Substantiv

Böjningar av karpus	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	karpus	karpusen	karpusar	karpusarna
Genitiv	karpus	karpusens	karpusars	karpusarnas

karpus u

1. (huvudbonader) toppformig mössa eller kapuschong för vinterbruk, med nedfällbara klaffar för skydd om nacke och eventuellt knäppning framför mun och näsa

Ladino

Substantiv

karpus (קארפוּס) m

1. vattenmelon