kanot

Svenska

Substantiv

Böjningar av kanot	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kanot	kanoten	kanoter	kanoterna
Genitiv	kanots	kanotens	kanoters	kanoternas

kanot

kanot

1. mindre avlång vattenfarkost

   Vi paddlade kanot.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1881. Via franska canot, av spanska canoa.

   Besläktade ord: kanota, kanotist, kanotning

   Sammansättningar: kanotfärd, kanotidrott, kanotklubb, kanotled, kanotpaddlare, kanotpaddling, kanotroddare, kanotsafari, kanotslalom, kanotsport, kanottävling

   Se även: kajak

Översättningar

vattenfarkost

• afrikaans: kano
• engelska: canoe ^(en)
• finska: kanootti ^(fi)
• franska: canoë ^(fr) m
• italienska: canoa ^(it) f
• katalanska: canoa f
• nederländska: kano ^(nl) m
• polska: kajak ^(pl)
• portugisiska: canoa ^(pt) f
• spanska: canoa ^(es) f
• turkiska: kano ^(tr)
• tyska: Kanu ^(de) n