kanjon

Svenska

Substantiv

Böjningar av kanjon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kanjon	kanjonen	kanjoner	kanjonerna
Genitiv	kanjons	kanjonens	kanjoners	kanjonernas

kanjon

1. (naturgeografi) djup dalgång mellan höga klippväggar som karvats ur berggrunden av ett vattendrag

   Etymologi: Av spanska cañón.

   Jämför: ravin

Översättningar

Översättningar

• engelska: canyon ^(en)
• esperanto: kanjono
• estniska: kanjon
• franska: canyon ^(fr) m
• katalanska: congost ^(ca) m
• korniska: kanyon m
• lettiska: kanjons ^(lv) m
• spanska: cañón ^(es) m
• tjeckiska: kaňon ^(cs) m