kackalorum

Svenska

Substantiv

Böjningar av kackalorum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kackalorum	kackalorumet	kackalorum	kackalorumen
Genitiv	kackalorums	kackalorumets	kackalorums	kackalorumens

kackalorum

1. ljud som är oönskat, oljud

   Etymologi: Ordet är belagt i svenska språket sedan 1843, och är en skämtsam latinisering till kackel..

Översättningar

ljud som är oönskat, oljud

• tyska: Lärm ^(de) m, Radau ^(de) m