kabuki

Svenska

Substantiv

Böjningar av kabuki	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kabuki	kabukin
Genitiv	kabukis	kabukins

kabuki u

1. klassisk japansk form av teater som uppstod vid 1600-talets början känd för sina kraftigt stiliserade dans-draman och för dess genomarbetade sminkning

   Etymologi: Av japanska 歌舞伎 (かぶき, kabuki), av medelkinesiska 歌舞 (ka-mjú, ”sång och dans”).