jumbo

Se även jumbo-.

Svenska

Substantiv

Böjningar av jumbo	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jumbo	jumbon
Genitiv	jumbos	jumbons

jumbo

1. person (eller lag e.d.) som är sist placerad (i en tävling)

   Sandviken slutade jumbo i tabellen förra säsongen.

   Christian Olsson skadade sig och blev jumbo i OS.

   Sammansättningar: jumboplats, jumboplacering, jumbolag, tabelljumbo

   Etymologi: Av engelska jumbo (”något stort och klumpigt och slött”).