jagt

Svenska

Substantiv

Böjningar av jagt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jagt	jagten	jagter	jagterna
Genitiv	jagts	jagtens	jagters	jagternas

jagt

1. (ålderdomligt) genom sjunde upplagan av SAOL (1900) ersatt av jakt

Danska

Substantiv

Böjningar av jagt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jagt	jagten	jagter	jagterne
Genitiv	jagts	jagtens	jagters	jagternes

jagt u

• uttal: ˈjɑgd

1. jakt

   Etymologi: Av medellågtyska jacht.

Tyska

Verb

jagt

1. böjningsform av jagen