interrogate

Engelska

Verb

Böjningar av interrogate	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	interrogate	interrogates	interrogate
Preteritum	◀	interrogated	▶
Perfektparticip	◀	interrogated	▶
Presensparticip	◀	interrogating	▶

interrogate

• uttal: ɪnˈteɹ.ə.ɡeɪt

1. förhöra

   The policeman interrogated the suspect thoroughly.

   Poliskonstapeln förhörde den misstänkte grundligt.

   Besläktade ord: interrogation

   Etymologi: Av latinska interrogatus, perfektparticip av interrogare.