instrument

Se även Instrument.

Svenska

Substantiv

Böjningar av instrument	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	instrument	instrumentet	instrument	instrumenten
Genitiv	instruments	instrumentets	instruments	instrumentens

instrument n

1. (finare) redskap
2. kortform för musikinstrument

   Hyponymer: blåsinstrument, klaverinstrument, rytminstrument, stråkinstrument, stränginstrument

Besläktade ord: instrumental, instrumentalis, instrumentalisera, instrumentera, instrumentation

Sammansättningar: betalningsinstrument, musikinstrument, mätinstrument, styrinstrument

Användning

Ovanlig pluralform instrumenter.

Etymologi

Besläktat med instruera.

Översättningar

redskap

• danska: instrument n
• engelska: instrument ^(en)
• finska: väline ^(fi), instrumentti ^(fi)
• franska: instrument ^(fr)
• spanska: instrumento ^(es) m
• tyska: Instrument ^(de) n

musikinstrument

• danska: instrument n
• engelska: instrument ^(en)
• finska: soitin ^(fi), instrumentti ^(fi)
• franska: instrument ^(fr)
• isländska: hljóðfæri ^(is) n
• spanska: instrumento ^(es) m
• tyska: Instrument ^(de) n

Engelska

Substantiv

Böjningar av instrument	Singular	Plural
Nominativ	instrument	instruments
Genitiv	instrument's	instruments'

instrument

1. instrument; (finare) redskap

   2003: Nutrition for Dancers, Jasmine Challis:

   As a dancer, your body is your instrument.

   Som dansare är kroppen ditt instrument.

2. musikinstrument; kortform för musical instrument

Franska

Substantiv

Böjningar av instrument	Singular	Plural
Maskulinum	instrument	instruments

instrument

• uttal: ɛ̃s.try.mɑ̃

1. instrument; (finare) redskap
2. musikinstrument; kortform för instrument de musique

Katalanska

Substantiv

Böjningar av instrument	Singular	Plural
Maskulinum	instrument	instruments

instrument m

1. instrument; (finare) redskap
2. musikinstrument