inkompetens

Svenska

Substantiv

Böjningar av inkompetens	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	inkompetens	inkompetensen
Genitiv	inkompetens	inkompetensens

inkompetens

1. det att vara inkompetent, oduglighet, oförmögenhet

   Chefens inkompetens kan vara samhällsfarlig.

   Antonymer: kompetens

   Besläktade ord: inkompetent

Översättningar

Översättningar

• engelska: incompetence ^(en)
• franska: incompétence ^(fr) f