Wikipedia har en artikel om:
ingenjör

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ingenjör  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ingenjör ingenjören ingenjörer ingenjörerna
Genitiv ingenjörs ingenjörens ingenjörers ingenjörernas

ingenjör

  1. (yrken) examens- eller yrkestitel för person som genomfört en sammanhållen utbildning inom något tekniskt ämnesområde
    Vanliga konstruktioner: ingenjör i/inom (ett ämnesområde)
    Etymologi: Sedan 1741. Av franskans ingeniéur med den ursprungliga betydelsen ’byggare av krigsmaskiner’ ur engin, ’krigsmaskin’.
    Besläktade ord: ingenium
    Sammansättningar: anläggningsingenjör, automationsingenjör, baningenjör, bergsingenjör, brandingenjör, byggingenjör, byggnadsingenjör, byråingenjör, chefsingenjör, civilingenjör, dataingenjör, diplomingenjör, driftingenjör, driftsingenjör, elektroingenjör, elektronikingenjör, elingenjör, exploateringsingenjör, fastighetsingenjör, fordonsingenjör, fartygsingenjör, fiskeriingenjör, flygingenjör, forskningsingenjör, försäljningsingenjör, gatuingenjör, gruvingenjör, gymnasieingenjör, hamningenjör, högskoleingenjör, ingenjörsexamen, ingenjörsfirma, ingenjörskonst, ingenjörsring, ingenjörstrupp, ingenjörsutbildning, ingenjörsvetenskapsakademi, ingenjörsyrke, instrumentingenjör, kemiingenjör, labbingenjör, laboratorieingenjör, lantbruksingenjör, mariningenjör, maskiningenjör, mejeriingenjör, miljöingenjör, mätingenjör, offertingenjör, ortopedingenjör, patentingenjör, planingenjör, produktionsingenjör, projekteringsingenjör, radioingenjör, signalingenjör, sjöingenjör, skeppsbyggnadsingenjör, skyddsingenjör, stadsingenjör, stadsplaneingenjör, säkerhetsingenjör, teleingenjör, textilingenjör, torpedingenjör, trafikingenjör, trädgårdsingenjör, träingenjör, underingenjör, utvecklingsingenjör, vatteningenjör, vattenrättsingenjör, verkstadsingenjör, väg- och vattenbyggnadsingenjör, överingenjör
    Jämför: tekniker

Översättningar

redigera