infalla

Svenska

Verb

Böjningar av infalla	Aktiv
Infinitiv	infalla
Presens	infaller
Preteritum	inföll
Supinum	infallit
Imperativ	infall
Particip
Presens	infallande, infallandes
Perfekt	–

infalla

1. inträffa, äga rum (om tidpunkt)

   År 2007 inföll påskafton den sjunde april.

2. falla in /mot något/

   Låt laserstrålen infalla mot ytan.

Översättningar

inträffa, infalla på

• engelska: fall ^(en) on s.th.
• franska: tomber ^(fr)
• tyska: auf etwas fallen ^(de)