Svenska redigera

Adjektiv redigera

Böjningar av immun  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum immun
Neutrum immunt
Bestämd
singular
Maskulinum immune
Alla immuna
Plural immuna
  Predikativt
Singular Utrum immun
Neutrum immunt
Plural immuna
Kompareras inte.
Adverbavledning (immunt)?

immun

  1. (medicin, även bildligt) när man ej är mottaglig för, oftast om sjukdom
    1892 (30 jan): Mot influensan (Västernorrlands Allehanda):
    Det är bekant, att den omständigheten, att någon haft influensa, för ingen del gör honom immun mot förnyad smitta, utan att sjukdomen tvärtom med förkärlek tycks uppsöka sina gamla offer - försvagade som de ju ofta äro af följderna efter det första angreppet.
    1906 (30 okt): Fridtjuv Berg om rösträttssituationen (Arboga Tidning):
    Jag är "immun" för socialistskräck, anser partiet ha en stor uppgift att fylla och önskar icke dess försvagande.
    Synonymer: resistent, oemottaglig
    Besläktade ord: immunisera, immunitet, immunologi
    Sammansättningar: autoimmun, immunbrist, immunförsvar, immunserum, immunsuppression, immunsvar, immunsystem, immunterapi

Översättningar redigera

Tyska redigera

Adjektiv redigera

immun

  1. immun