illativ
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av illativ | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | illativ | illativen | illativer | illativerna |
| Genitiv | illativs | illativens | illativers | illativernas |
illativ
- (grammatik) inre lokalkasus som betecknar det ställe in i eller till som en rörelse sker; används även om en person till vilken något ges eller sägs
Översättningar redigera
inre lokalkasus som betecknar det ställe in i eller till som en rörelse sker
- tyska: Illativ m