hyvel

Svenska

Substantiv

Böjningar av hyvel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hyvel	hyveln	hyvlar	hyvlarna
Genitiv	hyvels	hyvelns	hyvlars	hyvlarnas

handhyvel

hyvel

1. verktyg med ett eller flera utskjutande skärstål som används för att jämna till träytor eller skära bort det yttersta lagret på ett föremål av trä

   Besläktade ord: hyvla, avhyvla, avhyvling

   Sammansättningar: handhyvel, hyvelbänk, hyvelspån, osthyvel, oxhyvel, rakhyvel, väghyvel

Översättningar

verktyg som används för att jämna till träytor

• bokmål: høvel ^(no) m
• danska: høvl ^(da) u
• engelska: plane ^(en)
• franska: rabot ^(fr) m
• kvänska: höylä
• luhya: eranda
• nederländska: schaaf ^(nl)
• nynorska: høvel m
• polska: hebel ^(pl) m, strug ^(pl) m
• swahili: randa ^(sw)
• tyska: Hobel ^(de) m