Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hovgode  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hovgode hovgoden hovgodar hovgodarna
Genitiv hovgodes hovgodens hovgodars hovgodarnas

hovgode u

  1. (asatro) gode vid ett hov (tempel)
    2009: Gisle och Geir: ödesväv, Ragnar Hambraeus:
    Efter att Aud blev dräpt var Ingvald ensam hovgode.
    2022: Torstein oxefot, Hjalmar Alving:
    Bödvar vite från Vors i Norge var den förste som bosatte sig på Hov, uppförde gudahovet och blev hovgode.
    Etymologi: Liksom danska och norska hovgode, av fornnordiska hofgóði.[1]

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hovgode  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hovgode hovgoden hovgoder hovgodene
Genitiv hovgodes hovgodens hovgoders hovgodenes

hovgode u

  1. (asatro) hovgode
    Etymologi: Liksom svenska och danska hovgode, av fornnordiska hofgóði.[2]

Substantiv

redigera
Böjningar av hovgode  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hovgode hovgoden hovgoder hovgoderne
Genitiv hovgodes hovgodens hovgoders hovgodernes

hovgode u

  1. (asatro) hovgode
    Etymologi: Liksom svenska och norska hovgode, av fornnordiska hofgóði.[3]

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "hovgode"
  2. Det norske akademis ordbok: "hovgode"
  3. Ordbog over det danske Sprog: "hovgode"