horisont

Svenska

Substantiv

Böjningar av horisont	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	horisont	horisonten	horisonter	horisonterna
Genitiv	horisonts	horisontens	horisonters	horisonternas

horisont, linje där markytan och himlen möts

horisont

1. linje i blickfältet där markytan och himlen möts

   Månen ser större ut när den står i horisonten än när den står mitt uppe på himlen.

   Synonymer: himlarand, synkrets, synrand, syngräns

   Besläktade ord: horisontell, horisontallinje

2. (överfört) så långt fram (i tiden) som man har kännedom om och kan överblicka; gränslinjen för var ens kunskaper slutar

   Horisonten flyttas och kanske vidgas den också.

   Vanliga konstruktioner: vidga (sina) horisonter

Översättningar

linje i blickfältet

• bokmål: horisont ^(no) m
• danska: horisont ^(da) u
• engelska: horizon ^(en)
• finska: taivaanranta ^(fi), horisontti ^(fi)
• franska: horizon ^(fr) f
• isländska: sjóndeildarhringur ^(is) m
• katalanska: horitzó ^(ca) m
• polska: horyzont ^(pl) m, widnokrąg ^(pl) m
• spanska: horizonte ^(es) m
• turkiska: ufuk ^(tr)
• tyska: Horizont ^(de) m

gränslinje för var ens kunskaper slutar

• danska: horisont ^(da) u
• engelska: horizon ^(en)
• franska: horizon ^(fr) f
• polska: horyzonty pl
• tyska: Horizont ^(de) m

Estniska

Substantiv

horisont

1. horisont

   Synonymer: silmapiir