Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hess  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hess hesset hess hessen
Genitiv hess hessets hess hessens

hess n

  1. (musik, ålderdomligt) ett halvtonsteg under h
    Sammansättningar: hess-dur, hess-moll
    Användning: Tonen h finns inte i anglosaxisk terminologi, som sedan 1990-talet tillämpas i Sverige, därför inte heller hess. Namnet hess användes inte heller tidigare, eftersom halvtonsteget under h kallades b. Dock har det funnits röster som velat döpa om b till hess. Se B, H och Bess i Wikipedia.