haiku

Svenska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	haiku	haikun	haikuer	haikuerna
Genitiv	haikus	haikuns	haikuers	haikuernas

haiku u

1. (litteratur) japansk dikt med tre rader

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku), kanske via engelska, belagt sedan 1973.

Översättningar

japansk dikt med tre rader

• bokmål: haiku m
• danska: haiku u
• engelska: haiku ^(en), hokku ^(en)
• esperanto: hajko
• finska: haiku ^(fi)
• franska: haïku ^(fr) m
• isländska: hæka f
• nynorska: haiku m
• polska: haiku ^(pl)
• portugisiska: haiku ^(pt) m
• ryska: ха́йку ^(ru) n, хо́кку ^(ru) n
• spanska: haiku ^(es) m
• tyska: Haiku ^(de) n

Bokmål

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	haiku	haikuen	haikuer	haikuene
Genitiv	haikus	haikuens	haikuers	haikuenes

haiku m

1. (litteratur) haiku

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku).

Danska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	haiku	haikuen, haikuet	haiku	haikuene
Genitiv	haikus	haikuen, haikuets	haikus	haikuenes

haiku u n

1. (litteratur) haiku

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku), kanske via engelska, belagt sedan 1969.

Engelska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular	Plural
Nominativ	haiku	haikus
Genitiv	haiku's	haikus'

haiku

1. (litteratur) haiku

   Synonymer: hokku

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku).

Katalanska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular	Plural
Maskulinum	haiku	haikus

haiku m

1. (litteratur) haiku

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku).

Nynorska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	haiku	haikuen	haikuar	haikuane

haiku m

1. (litteratur) haiku

   Etymologi: Från japanska 俳句 (haiku).

Spanska

Substantiv

Böjningar av haiku	Singular	Plural
Maskulinum	haiku	haikus

haiku m

1. (litteratur) haiku

   Varianter: haikú

   Synonymer: haikai

   Etymologi: Via engelska av japanska 俳句 (haiku).