habitué

Svenska

Substantiv

Böjningar av habitué	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	habitué	habituén	habituéer	habituéerna
Genitiv	habitués	habituéns	habituéers	habituéernas

habitué

1. stamgäst, ständig besökare (t ex på teatern)

   1993 (17 juni): Minne från sommaren (Svenska Dagbladet):

   Gustav tog mig med till Skansen. Han är habitué, jag är en ströbesökare.

   1994 (19 mars): Fira påsken med röda klassiker (Dagens Industri):

   Veckan därpå, måndagen den 18 april, kommer ett mycket förnämligt vin för habituéerna i beställningssortimentet.

   Etymologi: Av franska habitué som är perfektparticip av franska habituer (”vänja”).

Översättningar

stamgäst, ständig besökare (t ex på teatern)

• tyska: Stammgast ^(de) m