habilitering

Svenska

Substantiv

Böjningar av habilitering	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	habilitering	habiliteringen	habiliteringar	habiliteringarna
Genitiv	habiliterings	habiliteringens	habiliteringars	habiliteringarnas

habilitering

1. (medicin) insatser till en person som har en medfödd funktionsnedsättning eller som tidigt i livet har fått en funktionsnedsättning

   Besläktade ord: habilitera

   Se även: rehabilitering

2. (utbildningsväsende) förvärvande av docentkompetens för att få undervisa vid högskola eller universitet

   Synonymer: habilitation

Översättningar

insatser till en person

• bokmål: habilitering m
• tyska: Rehabilitation ^(de) f

(utbildningsväsende) förvärvande av docentkompetens

• tyska: Habilitation ^(de) f