hängsle

Svenska

Substantiv

Böjningar av hängsle	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hängsle	hängslet	hängslen	hängslena
Genitiv	hängsles	hängslets	hängslens	hängslenas

ung man med svarta hängslen

hängsle

1. (vanligen i pluralis: hängslen) anordning med band eller remmar avsedd att hålla uppe byxor, kjol eller underkläder och hindra dem från att falla

   Fraser: ha både hängslen och livrem

   Besläktade ord: hängsla, hängslad, hängslig

   Sammansättningar: hängselkjol, hängslekjol

   Se även tesaurus: Påklädsel, Vidhängning, Förbindelsemedel

Översättningar

anordning med band e.d. avsedd att hålla uppe byxor, kjol e.d.

• bokmål: buksesele ^(no) m
• danska: sele ^(da) u
• engelska: suspender ^(en)
• franska: bretelle ^(fr)
• nederländska: bretel ^(nl) m
• polska: szelki pl
• portugisiska: suspensório ^(pt) m
• tyska: Hosenträger ^(de) m