girighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av girighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	girighet	girigheten
Genitiv	girighets	girighetens

Girighet, Pieter Bruegel den äldre (ca. 1525-1569)

girighet u

1. omåttligt begär efter främst pengar och andra ägodelar, överdrivet habegär

   Med tanke på människans natur lär det vara pengar och girighet bakom de flesta brott.

   Synonymer: habegär

   Etymologi: från fornsvenska, sammansatt av ordet girig + ändelse/suffix -het som bildar substantiv, se ordet girig för dess etymologi

   Besläktade ord: girig

   Sammansättningar: vetgirighet

   Se även: snålhet

Översättningar

omåttligt begär att äga

• bokmål: gjerrighet ^(no) m
• engelska: avarice ^(en), cupidity ^(en), greed ^(en)
• finska: ahneus ^(fi)
• franska: avarice ^(fr) f
• italienska: avarizia ^(it) f
• nederländska: gierigheid ^(nl)
• ryska: алчность ^(ru) f, жадность ^(ru) f
• spanska: avaricia ^(es) f
• turkiska: açgözlülük ^(tr)
• tyska: Geiz ^(de) m, Gier ^(de) f