gesant

Svenska

Substantiv

Böjningar av gesant	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gesant	gesanten	gesanter	gesanterna
Genitiv	gesants	gesantens	gesanters	gesanternas

gesant

1. (ålderdomligt) (diplomatiskt) sändebud, budbärare

   1839: Antiqvarisk och arkitektonisk resa..., Carl Georg Brunius:

   [D]e Holländske staterne affärdade 1640 gesandter till Sverge, hvilka högligen besvärade sig inför Drottning Christina öfver Öresundska tullen och föreslogo att [...] öppna en kanal från Göteborg till Östersjön.

   1901: Sveriges land och folk, Gustav Sundbärg:

   Gesanter och konsuler äro gemensamma för bägge länderna, och dessa tjänster besättas med såväl norrmän som svenskar, liksom det äfven är sed, att norrmän tjänstgöra i det svenska utrikesdepartementet.