galder

Svenska

Substantiv

Böjningar av galder	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	galder	galdern	galdrar	galdrarna
Genitiv	galders	galderns	galdrars	galdrarnas

galder u

1. (mytologi, asatro) fornnordisk besvärjelse i form av magisk sång; trollsång

   1893: Sämund den vises Edda (översatt av Fredrik Sander):

   Då kom tillstädes den vala, som är kallad Groa, Örvandel den käckes hustru; hon gol sina galdrar öfver Tor, till dess att stenyxan lossnade.

   1898: Nordmanna-Mystik, Albert Ulrik Bååth:

   Då sjunger modern honom goda galdrar, nio skyddande lyckosånger, som kunna bärga honom fram öfver alla hinder.

   Hyponymer: lyckosång

   Etymologi: Belat i språket sedan 1300-talet, som fornsvenska galder., runsvenska ᚵᛆᛚᚦᚽᚱ.

   Vanliga konstruktioner: gala galdrar, kväda galdrar

   Sammansättningar: galderkonst, galdrasmed, läkegalder, skyddsgalder

   Besläktade ord: galdra

   Se även tesaurus: Trollmedel

Översättningar

fornnordisk besvärjelse i form av magisk sång

• bokmål: galder ^(no) m
• danska: galder u

Danska

Substantiv

Böjningar av galder	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	galder	galderen
Genitiv	galders	galderens

galder u

1. (mytologi, asatro) galder

   Etymologi: Av fornnordiska galdr..

Nynorska

Substantiv

galder m

1. (mytologi, asatro) galder

   Etymologi: Av fornnordiska galdr..