göla
- † (ålderdomligt, dialektalt) tjuta, böla, skråla
- Etymologi: Ur stammen till gö, bland andra dialektala varianter finnes göja (Härjedalen), gö (skånska), gåi, gåia (gotländska), gaij, gäij (finlandssvenska). Av fornsvenska göia. Motsvarande danska gjø, norska gøya, ("skälla, skråla"), isländksa geyja, ("skälla, skälla ut, nedhåna").
